Hermeneutiken, kritik och möjligheter (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 3)

Hermeneutiken handlar om vetskapen om att vi tolkar alla våra intryck – såväl i vardagen som inom vetenskapen. Den tidig hermeneutik handlade framförallt om hur man tolkade texter,och framförallt utvecklades av den tidiga västerländska hermeneutiken kring Bibeln och huruvida Bibeln skulle tolkas bokstavligt, om denna bokstavliga tolkning var korrekt, och huruvida Bibeln kunde tolkas utifrån olika perspektiv (Gadamer 2006:33-34).

Hermeneutiken hävdar att vår förståelse och vår tolkning av våra upplevelse dels är historiskt bunden då vi har olika historiska förståelseram (Gadamer 2006:33) (bland annat kan ett ords betydelse förändras över tid), dels att vi som individen har olika sätt att tolka våra intryck på (Chalmers 2013:5-6; Schueltz 1953:2-3). Generella koncept som försöker beskriva världen blir ”tomma ord” som på sin höjd beskriver en samling av liknande subjektiva mönster – likt Max Webers koncept ”ideltyp”, något som försöker beskriva verkligheten, men som i sin form mer påminner om ett utopiskt ideal (Gadamer 2006:38). Samtidigt kan man inom både vetenskap och konst se hur tidsandan påverkar vad man väljer att studera/skapa och hur man tolkar resultaten/konsten (Gadamer 2006:41-42).

Kritik mot hermeneutiken är bland annat att den inte har eller tillåter ett kritiskt ändamål (Gadamer 2006:49-50) och svårigheter att avgöra vad som är en korrekt tolkning.

Jag tycker själv att hermeneutiken sätter fingret på problem med vetenskap som försöker hävda att det finns objektiv fakta. Givetvis finns det fakta om är objektiv när man studerar världen. Exempel på sådan objektiv fakta är att människan behöver föda för att överleva, och att det hos idividen i de flesta fall finns en strävan efter att tillgodose dessa behov. Skillnaden ligger dock i hur vi väljer att bemöta dessa utmaningar, hur vi bemöter dem och hur vi rättfärdigar våra val av handlingar. Inom vissa ramar kan alltså mycket kunskap tänkas vara objektiv, men handlingarna kring det objektiva öppnar upp för tolkning. Vi vet att människan måste äta för att överleva, å andra sidan, när vi seren människa äta, vet vi inte om den äter för att den är hungrig (överlevnadsbehov), eller för att den enbart äter för att det är gott (njutning). Ytterligare en svårighet är hur långt man kan dra hermeneutikens ”logik” – om inget någonsin kan innehålla en kärna av sanning eller objektivitet, blir det svårt att korrigera ”problem”, då det som upplevs som problem av en part, kan upplevas som något gott av en annan part. 

Ett annat problem som hermeneutiken stöter på är även idén om att för att förstå något måste du har vissa referensramar/förståelseramar, samtidigt påverkar dessa referensramar vår förståelse (Chalmers 2013; Gadamer 2006:45, 48, 50)

Hermeneutikens ifrågasättande av det objektiva tolkandet ger oss dock möjligheten att, likt retoriken (Gadamer 2006:51), återge kunskap på ett sätt som mottagaren förstår utifrån dennes förståelseramar. Den tillför vetenskapen en förståelse om hur man kan förklara vetenskapen på ett för mottagaren betydelsefullt sätt.

Paul Ricouer

Några huvuddrag i Paul Ricouer hermeneutik är metoden för att hitta ett system förståelse mellan ett fenomen och subjektet (Gadamer 2006:52). Detta innebär att man dels måste förstå målet med en text, men även förstå de symboler som används.

Referenser

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education

Gadamer, Hans-Georg. (2006). Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 23 (1), 29-56.

Gergen, Kenneth J. (1985). The social constructionist movement in modern psychology. American psychologist, 40 (3), 266-275.

Schuetz, Alfred. (1953). Common-Sense and Scientific Interpretation of Human Action. Philosophy and Phenomenological Research, 14, (1), 1-38.