Uppgift 1: Metodgranskning i kursen Sociologi: Metod och samhällsanalys (SOCN06)

Inledning

I den här uppgiften kommer jag att göra en metodanalys av böckerna Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan (2001) av Eva Kräfve och Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien (2011) av Robert D. Putnam.

Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan är en kvalitativ studie där sociologen Eva Kräfve, universitetslektor vid Lunds universitet, studerar bland annat DAMP- och ADHD-begreppen i sömmarna, framförallt genom studier av den forskning som ligger till grund för dessa begrepp, men även genom böcker och artiklar som belyser ämnet. Boken publicerades på svenska första gången 2000.

Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien är en bok av Robert D. Putnam, professor i statsvetenskap vid Harvard University, där han sammanfattar flera års olika kvantitativa och kvalitativa studier av demokratins och medborgarengagemangets utveckling i Italien under historiens gång. Boken publicerades på engelska första gången 1993.

Metodanalys av Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan av Eva Kärfve

Några viktiga aspekter att beakta när man läser denna metodanalys av sociologen Eva Kärfves bok Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan (2001) är att jag analyserar den utan att ta hänsyn till de fördjupande diskussioner och ytterligare forskning på området som gissningsvis har nyanserat både Kärvfes och hennes antagonisters åsikter och forskning. Det är även enbart metoden jag granskar och någon fördjupande faktagranskning har inte gjorts.

Jag analyserar metoden i boken helt fristående från de diskussioner och fördjupningar som boken lett till. Diskussioner som kan antas ha svarat på eventuella brister i metod. Min personlig åsikt är att även om det finns brister i metoden som används inom forskning, kan forskningen ändå leda till ytterligare diskussion och fördjupning. En del forskning agerar som dörröppnare till nya infallsvinklas som bör begrundas.

Om Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan av Eva Kärfve

I boken Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan granskar sociologen Eva Kärfve (2001) begreppen och diagnoserna MBD (Minimal Brain Dysfunction/Minimal Brain Damage), DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception) och ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Diagnoser som mer eller mindre handlar om personer med, det som kallas, uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet. MBD lade grund för dessa diagnoser, och ersattes senare av ADHD-begreppet i USA och DAMP-begreppet i Sverige. ADHD-begreppet har dock numera ersatt det svenska DAMP-begreppet.

Kärfve utvärderar, angriper och belyser hur dessa diagnoser, som ofta får förklara varför en del personer har svårt att anpassa sig och agera utifrån förväntade sociala beteenden, etablerat sig både i den medicinska världen och hos allmänheten. Diagnoserna, eller rättare sagt symptomen, har inom dessa kretsar förklarats av medfödda biologiska dysfunktioner i hjärnan, alltså att de grundar sig i genetiskt arv (till skillnad från de som anser att den sociala miljön är en bidragande faktor). Detta utbredda konsensus om att hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar är ett problem som härstammar från MBD, DAMP dessa hjärndysfunktioner är något som Kärfve vänder sig emot, och pekar på att man tar för lite hänsyn till sociala strukturer och de förväntningar man har gällande hur en person ska uppföra sig, framförallt hur de uppför sig i skolan (där koncentration och lugn är den rådande normen och en vanlig förutsättning för att barnen ska prestera goda skolresultat).

Kärfve analyserar i sin bok hur hållbar den vetenskapliga datan i de studier som lett fram till MBD-, DAMP- och, mer aktuellt idag, ADHD-diagnoserna är, och påvisar brister i forskningen. Något som kan ses som ett stort problem om samhällsapparater som ska stävja det påstådda problemet byggs upp kring felaktiga vetenskapliga antaganden.

Kärfves metod

Den övergripande metoden som som Kärfve använder sig av i boken Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan är framförallt litteratur- och dokumentstudier (bl a vetenskapliga artiklar och tidningsreportage). Då diagnoserna kan variera från land till land, både i om de överhuvudtaget används eller inte (DAMP var t ex ett svenskt begrepp), har hon framförallt studerat de studier som legat till grund för den svenska diagnosen (framförallt Christoffer Gillbergs forskning – bl a professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet). Hon har även studerat internationella studier som legat till grund för den svenska forskningen, och studier som jämför de olika diagnosernas utbredning i olika länder/kulturer.

Ytterligare ett steg i Kärfves metod är att titta på litteraturs som skriva av personer med nära anknytning till en person med en DAMP-/ADHD-diagnos. I boken har hon bland annat tittat på hur en förälder beskriver hur det är att ha ett barn med en sådan diagnos.

Metoden kan även sägas innefatta en historisk blick (Stinchcombe 2005:5) på hur diagnoserna och problemformuleringen tagit form i den tidiga neuropsykologiska forskningen, samt hur man har sett på barn, uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet tidigare.

Kärfve ställer även relevanta motfrågor som inte besvarats eller till och med kringgåtts av den tidigare forskningen och pekar på osäkerheter i de vetenskapliga underlagen. 

Diskussion kring Kärfves metod i Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan

Kärfves metod följer vad jag upplever som en tydlig logik. Det är enkelt att följa varför hon väljer att fördjupa sig i olika forskningsmaterial och litteratur kring MBD-, DAMP- och ADHD-begreppen. Hon tittar på såväl neuropsykologisk forskning som sociologisk forskning, och kan på detta sätt föra fram varför det är farligt att på ett ensidigt sätt låta en forskningsinriktning påverka och ta över diskussionen.

Kärfve visar på ett bra sätt hur den vetenskapliga metoden kan användas för att nyansera och påvisa brister i annan forskning. Det blir ett sätt att främja och föra fram vetenskapens objektiva ideal och motverka subjektiv och ensidig vetenskap. Denna väg mot objektivitet skapas då en diskussion äger rum och flera partar och vetenskaper deltar i den.

Ibland kan det, ur ett vetenskapligt perspektiv, finnas otydliga referenser och förklaringar på hur hon själv definierar ”normalt” uppförande. Detta kan dock beror mycket på att det inte finns någon objektiv enkel definition på detta och på ett ställe skriver Kärfve att ”jag hänvisar här till en allmän kunskapsfond utan referenser” (Kärfve 2001:113).

Det är svårt att avgöra om någon beter sig normalt. Det som kan tyckas vara normalt i en familj, kan tyckas vara ett onormalt i en annan. Skillnaderna inom normalitetsbegreppet kan tänkas vara allt för brett för att kunna definieras objektivt. Framförallt om man ser det ur ett mikrosociologiskt och psykologiskt perspektiv där individen ha en större självständighet och skiftande unik personlighet.

Objektivitet i Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan

Jag upplever det som om Kärvfe inte är helt objektiv i sin bok. Hon har en agenda och ett intresse att sätta sig emot den ökande diagnostisering av barn med MBD/DAMP/ADHD. Med hjälp av att sin metod tydliggör hon dock vad hon gör och varför hon gör det. Hon är alltså öppen om att ha en kritisk hållning till de vetenskapliga underlag som ligger till grund för diagnostiseringen. Att ha tydliggjort både sin metod och val av eget underlag tillför något till hela diskussionen, både nyansering och ytterligare debatt. Något som jag tidigare nämnt är av vikt för vetenskapen i sin helhet och vetenskapens strävan efter att presentera så objektiv sanning som möjligt.

I sin helhet tycker jag att metoden, den granskade metoden av litteratur och tidigare forskning, samt sammanförandet av olika vetenskaper berikar diskussionen kring de olika diagnoserna. Den är inte uttömmande och ger inga exakta svar, men den tillför något som skapar möjlighet till fortsatt fördjupning i ämnet. Den kritiserar dock den etablerade kunskapen, något som en del påpekar är en del av sociologins roll (Hammersley 2000:136)

Sammanfattning av metodanalysen av Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan

1. Forskningens roll

Forskningens roll har i boken varit att kritiskt granska ett förhärskande ideal.

2. Relation mellan forskare och fält

Forskare är tydlig i att hon har begränsad kunskap i ämnet till en början, med har fördjupat sig under forskningsprocessen.

3. Forskarens förhållningssätt

Forskaren visar på en kritiskt hållning till det fält hon valt att fördjupa sig i.

4. Relationer mellan teori/begrepp och forskning

Det finns inga tydliga begrepp eller teorier som appliceras på fältet som undersöks. Men olika vetenskapliga traditioner ställs mot varandra.

5. Forskningsstrategi

Forskaren använder sig framförallt av litteratur och dokumentstudier (såväl studier av vetenskapliga artiklar som av tidningsartiklar och böcker)

6. Resultatens natur

Resultaten är framförallt av kritiskt art. De består framförallt av tydliga frågor som bör ställas till fältet, och framhäver oklarheter i tidigare forskning. Det är resultat som uppmuntrar till vidare fördjupning ur olika vetenskapliga perspektiv.

7. Bilden av den sociala världen

Forskaren visar en hållning gällande att det utforskade fältet just behöver en större portion kunskap av just sociala värden, och förståelse på för varför och hur de sociala normerna skapar skilanden mellan vad som är normalt och vad som är onormalt.

8. Informationens art

Informationen som samlas in är tidigare forskning, framförallt kvantitativ. Men det är den kvalitativa diskussionen som uppstår kring den kvantitativa datan som står i fokus för Kärfves forskning.

Metodanalys av Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien av Robert D. Putnam

I boken Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien (Putnam 2011) har forskaren Robert D. Putnam och flera andra forskare studerat medborgaranda och ekonomiskt utveckling i olika delar av Italien. Forskningen pågick under flera decennier och man följde förändringar i politik, medborgaranda, institutioner och ekonomi. Genom att använde flera metoder för insamling av data, såsom både enkäter och intervjuer, metodtriangulering (Denzin 2009:27), skapade men både ett bredd och djup i datan, samt var det en longitudinell forskning (Stinchcombe 2005:17), man forskade under en lång tid. Detta kombinerade men även med att studera Italien och de olika delarnas historia, så studien fick även ett historiesociologisk perspektiv kombinerat med ett etnografiskt perspektiv (Stinchcombe 2005:1,7,38) som påvisade hur de olika delarna av Italien, med olika traditioner påverkade dagens ekonomiska förutsättningar.

Det Putnam och hand forskarlag kommer fram till är att en stark medborgaranda där medborgarna litar på varandra har större möjligheter till ekonomisk utveckling och tillväxt. Samt att denna medborgaranda bland annat påverkas av hur relationerna mellan invånare och de som har makten ser ut. Är samhället mer hierarkiskt ordnat motverkar det att band uppstår mellan medborgarna, vilket motverkar att förtroende mellan medborgarna utvecklas. Medan i mer demokratiska och platt organiserade områden utvecklas starkare personliga band mellan invånarna. Dessa starkare band leder i sin tur till att man litar mer på varandra, och detta möjliggör hållbara ekonomiska förhållanden som gynnar den ekonomiska tillväxten.

Putnams metod

Som tidigare nämnts så använder sig Putnam och hans forskarlag av flera metoder när de utför sin studie.

1. Enkäter

2. Intervjuer

3. Historiskt perspektiv

4. Etnografiskt/historiskt perspektiv

5. Longitudinell studie

Man använder sig alltså av både det som kallas kvantitativa metoder och det som kallas kvalitativa metoder. Studien har ett explorativt syfte. Man tittar dels på hur olika institutioner fungerar i olika delar av Italien, samt tittar man på varför samma institutioner fungerar olika effektivt i olika delar och söker efter vilka kausala mekanismer som skapar dessa olikheter (Stinchcombe 2005:17). Framförallt hittar man en skillnad mellan de södra och de norra delarna i Italien.

Diskussion kring Putnams metod i Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien

Även Putnam och hans forskarkollegor forskning känns logiskt upplagd. Det börjar med att man vill titta på institutionernas olika effektivitet i olika delar av Italien. När man hittar olikheter i effektiviteten leder detta till ytterligare frågor som man söker svar på.

Enkäter används för att fånga in de grova dragen av fenomenet, och sedan används intervjuer för att djupare förstå hur man resonerar och arbetar i olika delar av landet. Detta leder i sin tur att man hittar och söker förståelse för olika ageranden i historiskt betingade traditioner. Man kan väldigt tydligt följa tillvägagångssättet och hur man med bland annat statistik söker olika korrelationer mellan olika variabler i den insamlade datan. Hittar man variabler som visar på korrelation tittar man närmare på detta och söker, som sagt förståelse i tradition, kultur och historia. Detta är vad Stichcombe (2005) kallar att söka en orsaksförklaring. Med hjälp av statistik och tabeller tydliggörs dessa samband. Samtidigt visar man även på variabler som man testat som inte visar någon korrelation och ger sig på att förklara vara det inte finns en korrelation. Med hjälp av metoden för man en tydlig linje som både säger emot och bekräftar hypoteser som man ställer fram.

Samtidigt som man använder sig av den insamlade datan knyter man även ihop resultaten med tidigare teorier och kunskap i ämnet för att påvisa likheter och skillnader i medborgarengagemang, demokratiskt styrning och hur olika sociala band skapas i olika former av samhällsstrukturer/maktstrukturer, och hur detta kan kopplas till effektivitet och ekonomisk tillväxt.

Objektivitet i Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien

Sättet man jobbar på med metoden är tydligt och diskussionen känns objektiv utifrån det intresse man har av att studera just effektivitet och ekonomiskt tillväxt. Man visar bland annat på hur man testar olika variabler, hur man ställer upp hypoteser, och det är inte alltid dessa hypoteser stämmer även om forskarna från början trott det. Det visar på att forskarna är självkritiska och öppna för att inte alltid ha rätt, men samtidigt visar de en nyfikenhet och vill förklara varför det inte stämmer.

Ytterligare en anledning till att det känns som en objektiv studie är att man inte gått in för att studera de fenomen som slutresultatet innehåller, utan slutresultatet är en frukt av de studier men bedrivit för att studera lokala skillnader i institutionell effektivitet.

Den insamlade datan blir tack vara denna nyfikenhet väldigt uttömmande och nyanserad. Något som möjliggjort detta är just den longitudinella. Man har haft tid och möjlighet att fånga in ny frågor i forskningen.

Resultaten har även visat sig vara generalisering och möjliga att använda som teoribildning och fördjupa sig i demokrati och medborgarengagemang i andra länder.

Sammanfattning av metodanalysen av Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien

1. Forskningen roll

Forskningens roll har varit att titta på varför den institutionella effektiviteten skiljer sig på olika platser. Det handlade initialt om att försöka hitta en orsaksförklaring. Den dta man fick fram ledde dock till ytterligare fördjupning, vilket visade på hur olika former av maktstrukturer och medborgarengagemang påverkade den ekonomiska tillväxten.

2. Relation mellan forskare och fält

Forskar har en nyfiken inställning till fältet. Forskarna har sedan tidigare kunskap i ämnet, men hittar nya infallsvinklar som de inte har kunskap om.

3. Forskarens förhållningssätt

Forskaren har, som nämnt tidigare, ett nyfiket förhållningssätt. Det är ett okritiskt förhållningssätt som nog kan beskrivas som att man ser sig som ett oskrivet blad, men med tidigare kunskap om metoder för att samla in data.

4. Relationer mellan teori/begrepp och forskning

Forskarna använder tidigare kunskaper och teoretiska modeller för att peka på likheter med annan forskning. Det är dock inte teorier och begrepp som styr forskningen. Istället leder den insamlade datan till nya teorier. Det är vad som kallas grounded theory.

5. Forskningsstrategi

Forskningen använder sig av metodtriangulering där flera olika metoder används. Man använder sig av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling, och innefattar longitudinell studier med hjälp av enkäter, intervjuer, historiska och etnografiskt analyser/perspektiv.

6. Resultatens natur

Resultaten leder till nyvunnen kunskap och teoribildning. Resultaten skapar ett intresse för att söka liknande datakorrelationer i andra samhällen, och öppnar upp för möjligheten att ytterligare förstå förhållandet mellan ekonomiskt tillväxt och sociala band mellan människor samt medborgare och institutioner.

7. Bilden av den sociala världen

Studien har en demokratiskt syn på världen och tittar på hur människor samarbetar, och vad dessa samarbeten leder till. Den kombinerar en makrosociologisk aspekt med den mikrosociologiska aspekten – man tittar alltså både på de mellan mänskliga relationerna och de strukturella krafterna.

8. Informationens art

Informationens art är både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitaiva datan ligger till grund för de grova dragen i resultaten, medan den kvalitativa datan får skapa förståelse och fördjupa för de fenomen som den kvantitativa datan pekar på. 

 

Jämförelse mellan de olika studierna

Två stora skillnader mellan de två studierna är dels tidomfattningen, dels den ekonomiska kostnaden. Eva Kärfves studier är mycket mindre och gissningsvis kostade den mindre. Putnams och hans forskarlag höll på under väldigt lång tid och samlade in väldigt mycket data, vilket troligtvis lett till enorma kostnader.

Sedan finns även skillnaden att Kärfves studier till stora delar kan göras på ett kontor – dokumentstudier, medan en studie likt den Putnam utförde krävde att man man utförde intervjuer.

Kärfves studier är också öppnare i sitt kritiska sätt att närma sig det studerade fältet, medan Putnams studie närmade sig sitt fält med okritisk nyfikenhet (nyfikenhet ingick givetvis även i Kärfves studie).

De båda studierna innehöll dock litteraturstudier och historiska studier.

Jag vill dock tillägga att både studier, oavsett storlek och hur de utfördes, kan anses ha givit mycket till respektive fält. En studies vikt minimeras inte enbart för att den har ett mindre ekonomiskt eller mindre tidsomfång.

Dock kan en mindre studie vara lämplig när de ekonomiska förutsättningarna inte finns där, för att göra något större. Samtidigt kan en mindre studier ge väldigt goda resultat, som dessutom är tillgängliga snabbt.

Referenslista

Best, Joel (2012). Damned lies and statistics: untangling numbers from the media, politicians, and activists. Berkeley: University of California Press

Denzin, Norman K. (2009). The research act: a theoretical introduction to sociological methods. New Brunswick, NJ: AldineTransaction

Hammersley, Martyn. (2000). Taking sides in social research [Elektronisk resurs] essays on partisanship and bias. London: Routledge

Kärfve, Eva (2001). Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan. 3. uppl. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion

Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag

Stinchcombe, Arthur L. (2005). The logic of social research. Chicago: University of Chicago Press