torsdag 31 oktober 2013

Det akademiska fältet och dess särställning i det svenska utbildningsystemet

Inledning

En ständigt aktuell diskussion i nyheterna är sysselsättning och arbetstillfällen. Det diskuteras hur vi ska göra för att skapa nya arbetstillfällen, men det talas även om att få in personer på arbetsmarknaden genom både praktik och studier. Ju större konkurrensen om arbetsplatserna är desto större krav ställs på den arbetssökande när det gäller både erfarenhet och utbildning. Går vi några steg tillbaka i tiden var det inte alltför svår att få jobb om man valde att hoppa av högstadiet. Idag har kraven ökat och nu ska du minst ha gått ut gymnasiet och gärna även ha en högre utbildning i ditt CV. De utbildningar som ofta betonas och dit många söker är de akademiska utbildningarna på högskolor och universitet. Det ses många gånger som en naturlig fortsättning på studierna då de akademiska studierna har en starkt ställning i vårt samhälle, även om vi idag kan se nysatsningar på praktik och lärlingsplatser.
I dennaartikel har jag valt att utifrån sociologen Pierre Bourdieus fältbegrepp titta på det akademiska fältets särställning inom utbildningssystemet.

Frågeställning

  1. Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?

Pierre Bourdieus begrepp

Fält

Bourdieus fältbegrepp kan beskrivas som socialt/samhälleligt intresseområde som skapar och upprätthåller egna värden, samt skapar arbetstillfällen som är kopplade till områdets behov och intressen (Calhoun 2012:330). Den akademiska världen kan beskrivas som ett sådant område, som det akademiska fältet.
Det akademiska fältet är knutet till universitet och högskolor. Värdena kretsar bland annat kring vetenskaplighet och kritiskt tänkande. Några av de positioner som det akademiska fältet producerar är doktorandplatser, docentplatser och professorsplatser. De individer som är aktiva inom det akademiska fältet bär på, och utvecklar kunskaper och egenskaper som är kopplade till det specifika fältet. Dessa egenskaper och kunskaper blir en del av individens personlighet och kallas habitus.

Habitus

Habitus, alltså de egenskaper och kunskaper, en individ har formas av det fält man är aktiv inom. Är du aktiv inom det akademiska fältet lär du dig egenskaper och beteenden som är av användning inom det akademiska fältet. Habituset är anpassat till praktisk funktion inom fältet, det skapar även möjligheter får individen att utvecklas inom fältet (Bourdieu 1994b:345; Calhoun 2012:239). Ett habitus som är anpassat till det akademiska fältet kan alltså ha problem att fungera inom ett annat fält (Bourdieu 1994a:344), t ex inom det praktiska fältet och för att klara sig i ett annat fält måste nya egenskaper utvecklas – habituset utvecklas.

Det akademiska fältets särställning

Idag är det allt fler som fortsätter att studera på högskola och universitet – alltså inom det akademiska fältet. Det akademiska fältet är ett mycket autonomt fält. Autonomi för ett fält innebär, kort sagt, att fältet har en stark ställning och har stora möjligheter att utverka inflytande, påverka andra fält inom samhället. Ett exempel är när man vill ha ett expertutlåtande inom ett viss ämne vänder man sig många gånger till det akademiska fältet , man frågar professorer och forskare som är aktiva inom det akademiska fältet –det akademiska fältet har ett positivt laddat rykte. Detta medför även att många lockas till söka till utbildningar på inom det akademiska fältet.

Lärlingsutbildningar och praktikplatser utmanar det akademiska fältet

Idag utmanas det akademiska fältet av den växande styrkan hos det som skulle kunna kallas lärlingsfältet och praktikfältet. Fält som på senare tid har utvecklats och återetablerats. Lärlingsutbildningar och praktikplatser har fått en mer positiv ställning i samhället då det akademiska fältet inte lyckats lösa alla de problem som individen möter när de ska ut på arbetsmarknaden. Framförallt är det problemet med arbetslivserfarenhet som det akademiska fältet inte lyckats erbjuda de individer som efter att ha studerat inom det akademiska fältet söker sig ut till ett mer praktiskt fält. De som är utbildade inom det akademiska fältet har med andra ord inte utvecklat ett habitus som är anpassat till ett mer praktiskt orienterat fält.
Detta hot utifrån, som kan försvaga det akademiska fältets särställning inom det svenska utbildningsväsendet har gjort att allt fler utbildningar även inom det akademiska fältet tar in praktiska moment i utbildningen. Detta är något Bourdieu påpekar alltid pågår, det finns en kamp om var gränserna för fältet går (Bourdieu 1993:365) , och av egenintressen att bevara sin starka ställning som utbildningsalternativ införlivar det akademiska fältet områden, bland annat praktiska moment, som tidigare låg utanför deras fält. 
 

Sammanfattning av det akademiska fältet

Med Bourdies fältteori kan man se att det akademiska fältet producerar och reproducerar kunskap och egenskaper som till stora delar är av intresse inom det egna fältet. Dock kan det vara problem när den som utvecklat ett akademiskt habitus söker sig till ett fält där dessa akademiska kunskaper inte värderas lika högt.
Man kan också med hjälp av teorin framhäva de förändringar som skett inom det akademiska fältet, då man gått mot alltmer praktiska moment, för att anpassa fältet och försvara dess starka ställning som utbildningsalternativ.
  • Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?
Fältteorin kan, som ovan sagt, belysa den kamp som de akademiska fältet för mot andra utbildningsalternativ, såsom lärlingsfältet och praktikfältet. Man kan med hjälp av teorin belysa hur det akademiska fältet roll i samhället som utbildningsalternativ ser ut och hur, samt belysa varför det förändras.
Detta akademiska kan ses som vilket annat fält, ett fält med egenintresse och inflytande i andra fält som man gärna vill försvara. Detta försöker man bland annat försvara genom att flytta på sina gränser och skapa utrymme för att utveckla nya habitus inom det akademiska fältet som är mer anpassade för andra fält. 

Referenslista

Bourdieu, Pierre (1993). "The Field of Cultural Production, or: The economic World Reversed" i     Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 359-374

Bourdieu, Pierre (1994a). "Social Space and Symbolic Space" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 335-344

Bourdieu, Pierre (1994b). "Structures, Habitus, Practices" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 345-358

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar