tisdag 31 december 2013

Gott nytt år! / Happy New Year 2013/2014

Happy new year all my friends! I wish you a 2014 full of love. And, most important, don't forget to give a lot of love.<3

söndag 29 december 2013

Planering inför nyår 2013/2014

Något klokt partyproffs sade någon gång någonting i stil med "You don't expect fun on a party, you bring fun to the party".
Ta med era allra bästa jag! ;)

fredag 27 december 2013

Lyckorus och meningen med "meningslösa" sociala handlingar

Idag hamnade jag i bankomatkön tillsammans med en äldre herre. Vi kom fram till bankomaten samtidigt, och jag erbjöd honom att gör före. Han gjorde samma sak, erbjöd mig att gå före. Sedan stod vi tillsammans i kön och pratade om att ingen av oss hade bråttom, så det kvittade vem som gick först. Dessutom skulle han bara ha ett kontoutdrag. Vi pratade om julklappar, om handeln i Åstorp, om att Apoteket hade flyttat, och var man nu kunde kunde parkera bilen när man skulle hämta ut mediciner. Vi pratade också om hur lång tid det tog för den äldre herren att ta sig ut ur bilen (vilket jag hävdade var anledningen till att platsen framför mig i kön i själva verket tillhörde honom).
Det var helt enkelt ett, till innehållet, ganska meningslöst samtal.
Den äldre herren gick sedan fram och tryckte ut ett kontoutdrag. Han tackade så mycket och vi önskade varandra en god fortsättning. Leendes skildes vi åt, och vi vinkade till varandra när han körde iväg.
Några timmar senare sitter jag och läser tidningen och i en rubrik nämns orten Stidsvig. Då log jag igen. Den äldre herren hade även nämnt att kom från just Stidsvig.
Tänk att en så enkel social handling där två för varandra okända, anonyma personer från skilda bakgrunder kan skapa ett sådant lyckorus.

fredag 20 december 2013

Munken som kände begär efter materiella ting

Jag kan inte den här historien så bra, men ska försöka redogöra kort hur den börjar.
Det är en gammal kinesisk legend som berättar om pojken som är son till två småtjuvar. En dag börjar det brinna i familjens hem och den enda som överlever är pojken.
Ett par munkar hittar pojken och tar hand om honom, och låter honom växa upp i deras klostret och bli en munk.
Med tiden får pojken, som numera är en ung munk, allt större frihet och möjlighet till ansvar för dagliga sysslor i klostret. En dag är det hans tur att ta sig ner till den närliggande staden för att byta till sig nödvändiga råvaror inför den stränga vintern som väntas stänga inne munkarna i klostret på bergets topp. Det är första gången han tar sig så långt utanför klostret sedan han kom dit.

När han kommit till staden besöker han torget, där han får syn på ett armband. Han har aldrig tidigare känt något begär till saker, men det är något speciellt med armbandet, och han kan inte få det ur sina tankar.
Munken lämnar, något skamfylld, torget och fortsätter att uträtta sina ärende i staden. Han skräms av dock av att han inte kan sluta tänka på armbandet.
När han är färdig med sina ärenden i staden och är redo att bege sig upp mot klostret igen, bestämmer han sig för att gå förbi torget för att ta en sista titt på armbandet. Han närmar sig torgståndet som består av ett några enkla bord med varorna upplagda på duk. Torghandlaren håller på att plocka ihop sina grejer, och medan munken står en bit ifrån och betraktar armbandet. Han vågar inte går fram. Skammen han känner för att han för första gången åtrår materiella ting hindrar honom. Han bestämmer sig för att gå hem, vänder sig om och börjar vandra bort från torget. Innan han hinner slita blicken helt från armbandet ser han hur torghandlaren sveper ihop sin sista duk med varor, och tappar något på marken.
Munken går fram, böjer sig ner och plockar upp det som visar sig vara armbandet. Han sträcker ut handen och öppnar munnen för att säga något till torghandlaren, men torghandlaren är försvunnen. Han kan inte se torghandlaren någonstans. Han frågar de andra torghandlarna om de sett honom. Men ingen vet vart torghandlaren tog vägen, eller vem han var.

Munken känner sig illa till mods där han nu står med armbandet han åtrår i sin hand. Begäret att vara nära armbandet är starkt, och munken intalar sig själv att han ska ta hand om armbandet till våren kommer, då han kan ta sig ner till marknaden igen och återlämna armbandet.

Där börjar historien om munken som började känna begär och törst efter materiella ting. Begäret växte sig starkare, tog över hans sinne och gjorde honom slutligen till den mest beryktade mästertjuven i historien.

Så kände jag när jag såg det här armbandet. Jag köpte det inte till mig själv. Jag köpte det inte till någon. Jag kända bara ett begär att titta närmare på det. Någon som vill ha det? Gratis. Först till kvarn som hämtar det!

Köpt på Cocoo.se





Karlskrona, Marinmuseum, Fullriggare Jarramas

Karlskrona, Marinmuseum, Fullriggare Jarramas

Allt kan inte mätas i ekonomiska termer! - Koggarna i Malmö

På tal om Sydsvenskans artikel gällande  Koggarna i Malmö säljs för en hundralapp

"Koggarna har kostat 138 miljoner kronor. Nu säljs de för 100 kronor."
Här häpnar alldeles för många och kopplar det till slöseri med skattepengar. Tyvärr är det samma personer som enbart tittar på och intresserar sig för kortsiktiga vinstintressen. Skattepengar är inte något som direkt ska generera kapitalvinster. Skattepengar ska användas till att skapa en meningsfylld vardag och hållbara sociala system.

Ibland tycker samma personer att staten ska lägga mer pengar på att bygga upp infrastruktur, då detta anses skapa sysselsättning (osäkerheter på om det är så lätt är dock stor). Detta är precis samma sak. Skattepengar används till att skapa sysselsättning och sociala vinster. Dessa är dock inte direkt och kortsiktiga, sådana här vinster måste mätas på långsikt. Samtidigt är det dock omöjligt att mäta och fånga in hela omfattningen av sådana långsiktiga ekonomiska och sociala värden. Allt kan inte mätas i ekonomiska termer!

---

Utan att ha fördjupat mig ytterligare i projektet, men det nämns att "det började som ett projekt för arbetslösa byggnadsarbetare och utvecklades till en turistattraktion med eget museum."

Det kan ju innebära att detta lett till skattevinster/sänkta skattekostnader genom att man engagerat arbetslösa i projektet. Det kan även ha lett till att arbetslösa sedan fått jobb (vilket innebär ökade skatteintäkter och minskade skattekostnader). Sedan ska man aldrig förringa de sociala vinsterna som sådana här projekt leder till, när arbetslösa etc får en möjlighet att göra något kreativt och lära sig ett något nytt.

Samtidigt tror jag även att det är bättre att sälja dessa för småsummor och på så sätt slippa betala underhåll år efter år, vilket skulle leda till ännu större skattekostnader. Samt har köparen pengar över till underhåll av koggarna.

 ---
För att få en nyansering till det hela kan man passa på att läsa artikeln Den sanna berättelsen om de två koggarna i Malmö (sen får ni givetvis själv ta ansvaret för att vara källkritiska). 

onsdag 18 december 2013

Jag startar ett politiskt parti

OK, mina åstorpsvänner, alltså vänner som är folkbokförda i Åstorps kommun. Jag behöver lite namnunderskrifter (minst 50 st) för att registrera en partibeteckning. Jag skulle vara mycket tacksam om ni vill ställa upp på detta. Att ni skriver under betyder INTE att ni röstar på partiet, bara att ni tycker att jag ska få registrera en partibeteckning hos Valmyndigheten. De som ställer upp får gärna komma och dricka kaffe/te/saft/mjölk med mig. Jag kommer givetvis även jaga er i era hem och på Åstorps gator. Är ni på?
Observera att det är namnunderskrifter på mitt papper som jag behöver.
(Givetvis får ni även gå med i partiet om ni vill, men först ska jag renskriva stadgar och partiprogram. Första målet är en plats i kommunfullmäktige i Åstorp.)

UPPDATERING:
Har nu även skapat ett evenemang här för att lättare kunna kommunicera med er som är intresserade. Anslut er gärna och bjud gärna in fler som kan tänkas ställa upp:
https://www.facebook.com/events/429656460495573/

tisdag 17 december 2013

#thug #harbour #docks #moustache #mustasch #sketchbook

Trying some features in SketchBook Pro on iPad #thug #harbour #docks #moustache #mustasch #sketchbook



måndag 16 december 2013

Mot övertygelse fungerar inga resonemang

Socialdemokrater tycker att moderater och sverigedemokrater är oresonliga.
Moderater tycker att socialdemokrater och sverigedemokrater är oresonliga.
Sverigedemokrater tycker att socialdemokrater och moderater är oresonliga.
etc...

Samma argument gäller åt samtliga håll och oavsett parti. Mot övertygelse* fungerar inga resonemang.
*Övertygelsen om vilka medel man ska använda sig av för att uppnå samma mål.

Mustaschen



torsdag 12 december 2013

Kreativt arbete. En mening i timmen

Två timmars arbete för två meningar! När man jobbat med sådana meningar så vet man att någon sagt det tidigare, men man hoppas bara att ingen annan sagt det med exakt samma ordval. Sedan så kan sådana meningar ytterligare förändras med tiden, framförallt när de sätts i kontext. Som vanligt presenterad meningen helt taget ur sitt sammanhang. Arbetet med boken "All was good..." fortsätter. Så här såg utvecklingen på två timmar ut:

- We don't judge people because they are weird. We judge people because we are stupid.
- You don't judge people because they are different. You judge people because you are stupid.
- Du dömer inte människor för att de är annorlunda. Du dömer människor för att du är korkad.
- You don't judge people because they deserve it. You judge people because you are stupid.
- Du dömer inte människor för att de har förtjänat det. Du dömer människor för att du är korkad.
- Du dömer inte människor för att de förtjänar det. Du dömer människor för att du är korkad.

Läs på min projektblogg:
Atombomb.se

Att bli älskad för sin musiksmak

Jag skruvar upp ljudet i hörlurarna så högt att det gör ont i öronen, och hoppas på att någon på bussen upptäcker att jag har världens bästa musiksmak. Istället stirrar de på mig som om jag vore en idiot!?

"Ser ni inte att jag bara vill bli älskad? Ser ni inte att jag bara vill bli älskad för den jag är, för den musiksmak jag har. Bli älskad av någon som jag.", utropar hon.
#HoppasAttDetLöserSigFörHenne

onsdag 11 december 2013

Godkänd i Trädgårdskonstens historia

Då lägger man till ännu en godkänd kurs till sitt CV, Trädgårdskonstens historia. Får se vad det blir av en när man blir stor...

måndag 9 december 2013

Årets julkalender 2013 "Barna Hedenhös uppfinner julen" levererar

Årets julkalender innehåller många välgenomtänkta höjdpunkter och parafraser på julfirandet. Klart sevärd för såväl vuxna som barn!

Se julkalendern:
Barna Hedenhös uppfinner julen

lördag 7 december 2013

Peter, Paul, And Mary - Puff The Magic Dragon

"there never was a different meaning other than the obvious one"


Virala artiklars inverkan på åsiktsbildning/åsiktsförskjutning överskattas

Artikeln har flyttats till Framtidsanalytiker.se:
Virala artiklars inverkan på åsiktsbildning/åsiktsförskjutning överskattas

Dagens presentation av virala artiklar 2013-12-07: Samhället förfaller... av Patricia Frisk

I min artikelserie "Dagens presentation av virala artiklar" gör jag en kort presentation av artiklar som sprids på framförallt Facebook, men även i andra sociala medier Artiklar som ni kommer att få se mer av i ert sociala medier-flöde. Ibland kommer säkert vissa artiklar att återkomma, då vissa artiklar återaktualiseras.

Just nu har följande artikel börjat visa sig i Facebookflödet:
Titel: Samhället förfaller...
Författare: Patricia Frisk
Målgrupp/Delare: Gissningsvis populärast bland de som sympatiserar med Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna*

*Detta utesluter givetvis inte att andra delar länken. Anledningen till att man delar en länk är oftast att man håller med artikeln, men det kan även handla om att man är av den motsatta åsikten och vill kommentera artikeln.

fredag 6 december 2013

Att ta kontroll över kapitalet, eller att hoppa när kapitalet säger hoppa #pisarapporten

Vill vi "producera" medborgare som hoppar när kapitalet säger hoppa, eller medborgare som tar kontroll över kapitalet? #pisarapporten

torsdag 5 december 2013

PISA, skolan och framtida generationer

"Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras."

Å andra sidan, är det verkligen viktigt att ligga i topp i dessa tre ämnen när man är 15 år. Är det en tävling? Vad jag vet kan de flesta av dagens 15-åringar både läsa och skriva. Varför jämför man bara dessa ämnen? Hur mäter men kreativitet och entreprenörskap, skapandets och utvecklingens grundbultar?
Jag tror absolut inte på att dagens skolungdomar växer upp och blir kunskapshandikappade, tvärtemot tror jag att det är en kunskapstörstande och nyfiken generation som växer upp och som väljer sina egna vägar och lägger fokus på det som intresserar dem.

Läs om PISA:
Kraftig förändring i PISA

måndag 2 december 2013

Liberalism, beskattning och den misstroendeförklarade människan

Den gode liberalen som eftersträvar lägre skatter är också den gode medborgaren. Den gode liberalen är personen som inte behöver beskattas för att pengarna ska gå dit de behövs. Den gode liberalen skänker pengarna till välfärden självmant.
Tyvärr har socialdemokratin i flera decennier misstroendeförklarat det svenska folket. Staten litar inte på att människan i grunden är god, de litar inte på att människan självmant ställer upp för sina medmänniskor. Därför måste vi beskattas. Ännu värre är det att stora delar av befolkningen håller med om denna världsbild, tron på den genomegoistiska människan. Det är människorna som förespråkar högre skatter, för att de inte litar på sig själv, de litar inte på att de själv och deras medmänniskor kommer att skänka pengarna till välfärden självmant.
Vi, de goda liberalerna, tror på människans godhet, och vi skänker självmant pengarna till våra medmänniskor och välfärden.

Lästips:
Skänk lite då, Schulman

söndag 1 december 2013

Vampire Weekend - Horchata (In December drinking Horchata) och årets julkalender 2013

Då var december här igen med allt vad det innebär. I år verkar julkalender, som så många andra gånger, återspegla ett svenskt kärnfamiljsideal, som fungerar trots att barnen har "ADHD"*.
Och eftersom traditioner är kul, så måste jag ju lägga upp låten Horchata med Vampire Weekend. "In December drinking Horchata".


*Själv är jag ingen anhängare av ADHD-diagnostiseringen. Men de som folk i allmänhet verkar peka ut som ADHD-personer, verkar även vara de personer som gör sig bra på TV. Vilket just skvallrar om hur olika drag passar olika situationer - kanske är det skolan det är fel på, inte barnen...?

onsdag 27 november 2013

Klassisk och modern sociologisk teori: Att studera samhället

Denna uppgift ingår i kursen SOCN03 Klassisk och modern sociologisk teori, 15 hp.
Uppgiften går ut på att diskutera hur de olika teoretiker och perspektiv i den klassiska och moderna sociologin ser på metodfrågan, och vilka konsekvenser det ger för hur vi kan studera samhället. Även styrkor respektive svagheter i de olika perspektiven ska diskuteras.

Inledning

Jag måste erkänna att den här uppgiften skapade lite huvudbry då det. Som jag förstår det, är det meningen att fokus ska ligga på de olika teoretikernas/perspektivens syn på den sociologiska metodfrågan. Huvuddelen av den lästa litteraturen, som ingår i denna uppgift, anser jag dock framförallt diskuterar det teoretiska aspekterna kring byggstenarna av de sociala strukturerna. Givetvis ligger sådan teori till grund till hur man söker sätt att närma sig området metodiskt, och i flera fall har jag valt att diskuterar hur dessa teoretiska ramar påverkar det metodologiska tillvägagångssättet.
Jag anser alltså att det inte funnits någon tydlig metoddiskussion i samtliga texter som jag gått igenom. Detta medför att vissa kapitel i uppgiften kan kännas tunnsådda, men det beror helt enkelt på att jag anser att det inte funnits någon tydlig metoddiskussion eller metodiska teoritillämpning i de lästa artiklarna.

De namn som figurerar i denna artikel är Karl Marx, Max Weber, Emile Durkheim, Max Horkheimer, Karl Mannheim, Talcott Parson, Theodor Adorno, Alfred Shutz, Peter L. Berger, Thomas Luckmann, Erving Goffmann, Herbert Blumer och Anthony Giddens.

De olika teoretikerna lägger olika vikt på huruvida det är individen/aktören som skapar de samhälleliga strukturerna eller om det är de samhälleliga strukturerna som skapar individen/aktören. Man problematiserar förhållandet mellan aktör och struktur, och huruvida det finns ett dynamiskt förhållande mellan dessa två, och hur starkt de i så fall influerar varandra.

Ytterligare ett problem som dyker upp i de olika teorierna, och påverkar det metodologiska tillvägagångssättet, är huruvida det finns en objektiv social verklighet eller om den sociala verkligheten är subjektiv. Finns det objektiva fasta sociala strukturer som upplevs på samma sätt av alla människor, eller är de sociala strukturerna, den sociala verkligheten en tolkningsfråga som skiljer sig mellan olika grupper, kulturer och individer?

De tidiga teoretikerna såsom Karl Marx, Max Weber, Emile Durkheim lägger stor vikt på de sociala strukturerna och hur dessa strukturer styr individens förutsättningar, de har ett deterministiskt perspektiv.
Utifrån en sådant perspektiv är det samhällsstrukturerna som bör studeras för att kunna ge svar på det sociala livets, samhällets, utveckling. Förklaringen till socialt handlande kan hittas i samhällsstrukturerna, något som Durkheim bl a kallar sociala fakta.

Ju längre fram i tiden vi söker oss bland teoretikerna desto tydligare blir ett allt större fokus på individen, individens egna medvetna val och handlingar, och de interaktion som sker mellan mellan individerna. Detta kallas i många fall analys på mikronivå, mikrosociologi och här får individens meningsskapande ett viktigare roll (Calhoun 2012b:28)
Utifrån ett sådant perspektiven är det individerna som blir föremål för forskningsmetoden. Individens egna berättelser och förståelse kring ett visst handlande blir en viktig del att förstå. Detta är något sam framförallt blivit ett viktig inslag för den kvalitativa forskningsmetoden (Calhoun 2012b:33).

Den klassiska perioden

Under kapitlet Den klassiska perioden diskuterar jag Karl Marx, Max Weber, Emile Durkheim, Max Horkheimer, Karl Mannheim, Talcott Parson och Theodor Adorno. Indelningen är gjord utifrån kursböckerna.
Den klassiska perioden karaktäriseras av en kritisk hållning till förändringar i samhällsstrukturens. Framförallt diskuteras hur samhällets strukturer eller dominerande grupper påverkar och förtrycker individen. Samt huruvida den sociologiska vetenskapen kan vara objektiv eller om den är subjektiv. Individen har inget tydlig roll i den sociologiska vetenskapen. Dock är inte ett individperspektiv helt frånvarande.

Karl Marx

Karl Marx teoretiska antagande karaktäriseras av ett samhälle i konflikt, en konflikt som framförallt står mellan olika klasser. Det som Marx pekar på är den ekonomiskt determinism, att ägandeförhållande i stora drag styr vem som blir den dominerande klassen och därmed utövar makt över samhället (Calhoun 2012a:137; Marx 1845:143-144). Han analyserade samhället och det sociala livet med kritiska ögon (Calhoun 2012a:138). Han banade vägen för en kritisk samhällsvetenskap som fokuserade på de samhällsstrukturer som skapade konflikt, i motsats till andra teoretiker som valt att titta på de samhällsstrukturer som skapar stabila samhällen.
Att analysera samhälle ur ett sådant perspektiv innebär med andra ord att en viktig del i analysen blir att studera de materiella förhållandena för att få en förståelse för var makten och därmed var de rådande samhällsideal föds.
En styrka med denna typ av teoretisk utgångspunkt är att man kan belysa olika gruppers möjligheter att påverka sin framtid. Ett problem med det perspektivet är dock att det lämnar individens egen vilja utanför och bortser från alla de individer som inte fastnar i sin grupp/klass och inte är determinerade att för alltid vara en del av sin klass utan att en revolution äger rum som omkullkastar maktförhållandena (Calhoun 2012a:138).

Emile Durkheim

Methodological rules are to science what rules of law and morality are to conduct. They direct the thinking of the scientist just as the latter govern the action of men.” (Durkheim1893:240)

Emile Durkheims fokuserade i sin teori och sitt metodologiska perspektiv på det han kallade sociala fakta. Han påpekade att det utanför individen fanns krafter som styrde hur individen agerade, krafter som låg utanför individen möjlighet att påverka (Durkheim 1895:204, 208). Dessa sociala fakta var, enligt Durkheim, sociologins mål att hitta och definiera genom att metodiskt studera det sociala livet. Man skulle förstå den sociala faktans inverkan på det sociala livet (Durkheim 1895:218).
Med Durkheims ord (1895:209-210):
A social fact is any way of acting, whether fixed or not, capable of exerting over the individual as external constraint;
or:
which is general over the whole of a given society whilst having an existance of its own independent of its individual manifestation.


Durkheim hade en tanke om att det finns objektiva sociala strukturer som fyller en viss funktion för samhället, något som upprätthåller och skapar ordning i det sociala livet. Genom att hitta dessa skulle man kunna förstå sociala problem, men även de krafter som skapade social ordning, ”We must also /.../ discover the part that it plays in the establishment of that general harmony (Durkheim 1895:214). En analys innebär att del ta reda på den sociala faktans funktion för att förklara ett socialt fenomen (Durkheim 1895:213). Detta försökte Durkheim sig själv på genom att visa på hur det sociala fenomenet självmord kunde härledas till olika social fakta (Durkheim 1983).

 

Max Weber

Max Weber såg historiskt givna samhälleliga strukturer som en viktig aspekt i hur samhället formades, han brukar klassificeras som en historisk determinist, men han gav även individen en mer framträdande roll än Marx och Durkheim.
Weber talade om två sorters förståelser, observerad förståelse (observational understandning) och förklarande förståelse (explanatory understanding). Observerad förståelse innebär att man ser att något görs på ett visst sätt, men ser ett socialt fenomen. Det handlar om att förstå vad någon gör, vad någon utför för handling. Förklarande förståelse är den som berättar varför något görs på ett visst sätt, varför någon utför en viss handling, varför ett socialt fenomen äger rum (Weber 1904:282). Det handlar om att förstå varför någon utför en viss handling. För den sociologiska vetenskapen lade han mycket vikt vid den subjektiva verkligheten, den förklarande förståelsen. För att kunna förstå sociala fenomen var man tvungen att förstå dem ur ett kontextuellt perspektiv. En viss handling kunde enbart förstås om man tittade på dem i sitt historiska och kulturella sammanhang, han kallade detta verstehen-metoden.
Han påpekade även att den sociologiska vetenskapen skulle eftersträva värdeneutralitet och framhöll det hand kallade idealtyper (Weber 1904:278). Idealtyper var utopiska idéer om hur något borde vara (Weber 1904:274) och fångade in karaktäristiska drag av ett socialt fenomen. Det var ett redskap som kunde användas till att metodiskt undersöka samhällsstrukturer och var, enligt Weber, så nära den sociologiska vetenskapen kunde komma vetenskaplig objektivitet (Weber 1904:273). Idealtyper kan alltså ses som ett analysverktyg.
Weber har vad jag upplever som en mer pragmatisk syn på vad objektivitet i den sociologiska vetenskapen är. Han skriver:
The 'objectivity' of the social science depends rather on the fact that the empirical data are always related to those evaluative ideas which alone make them worth knowing and the significance of the empirical data derived from these evaluative ideas.” (Weber 1904:278)

Den sociala kunskapen som den sociologiska vetenskapen leder till har med andra ord en mening inom vissa kulturella och historiska ramar, men behöver inte vara allmängiltig för att vara meningsfull.

Max Horkheimer

Max Horkheimer anser att att även om individen och grupper kan agera utifrån medvetna val så är de ändå en produkt av historia och beter sig i stora drag på ett mekaniskt sätt (Horkheimer 1937:428, 431).
Horkheimer påpekar att en teori härleds genom att studera samhället och kan kallas giltig när de härledda påstående om samhället/hypoteserna stämmer överens med hur det verkligen ser ut (Horkheimer 1937:425-426). Han lägger även stor vikt på den kritiska teorin, att studera samhället ur ett kritiskt perspektiv för att kunna motarbete motsättningarna i samhället (Horkheimer 1937:431). För att kunna göra detta kan man inte enbart samla in fakta, då detta enbart är vad han kallar deskriptiv sociologi, utan även förstå den historiska utvecklingen (Horkheimer 1937:436).
Kritisk teori bör även vara något som förändras i takt med tiden och samhällets förändring och utmaningar.
Utifrån Horkheimer tolkar jag det som att han anser att kritisk teori i sig är viktigt för att motverka de motsättningar som uppstår i samhället. Analysmetoder och teori måste anpassas till den tid de är del av samtidigt som det historiska perspektivet är viktigt i metoden.

Talcott Parsons

Talcott Parsons talar en del om det subjektiva och objektiva i den vetenskapliga metoden och försöker tydliggöra det sociologiska fältet och tydliggöra vad man bör titta på för att skapa sociologisk kunskap. I likhet med Weber talar han om situations- och platsbunden objektivitet. Han pekar på sociologin står inför ett metodiskt problem och att vetenskaplig teori enbart är användbar om den hjälper till att förstå verkligheten (Parsons 1937:355), det ger en pragmatisk ton på metoddiskussionen.
Parsons säger och vikten av funktion:
If social systems is to be the major unit of reference of the total theoretical scheme as a whole, it must be treated in functional terms” (Parsons 1948:355)

Han påpekar även att man bör skilja på strukturella system och funktionella system. Strukturella system är stabila, det är samhällsstrukturer som består över längre tider. Funktionella system är dynamiska och här sker förändringar oftare (Parsons 1961:503-504).
Även individen får en tydligare roll hos Parsons, och han anser att det är lika viktigt att undersöka sociala strukturer och kultur som att undersöka individen och personligheten (Parsons 1961:509).
Idealtyper betonas också av Parsons då han anser att vi inte kan fånga in alla den mångfald som de sociala strukturerna byggs upp av (Parsons 1961:512)

Karl Mannheim

It is always the dominant group which is in full accord with existing order that determines what is to be regarded as utopian, while the ascendant group which is in conflict with things as they are is the one that determines what i regarded as ideological.(Mannheim 1936:302)

Karl Mannheim ser likt flera andra teoretiker att det finns en dominerande grupp vars idéer genomsyrar samhällsstrukturerna (Mannheim 1936:302). Dock är hans syn inte så deterministisk, utan han ser även att det underifrån växer idéer som utmanar det de etablerade samhällssystemen.
Mannheim skiljer på det han kallar ideologi och utopi (Mannheim 1936:297-300). Samhället kan analyserar utifrån dessa koncept där ideologi är de rådande idéerna som styr, medan utopi kan anses vara de idéer som utmanar den rådande ordningen. Utopi kan dock få fäste i samhället och i sin tur bli en ideologi, en del av den rådande samhällsstrukturen. Han menar på att det finns ett dialektiskt förhållande mellan ideologi och utopi (Mannheim 1936:301-302), och samhället är därmed alltid i förändring. Utopi kan ibland ses som något som står för och kämpar för orealiserade behov i samhället som den etablerade ideologin inte lyckas lösa.
Även Mannheim, likt Weber, påpekar den subjektiva verkligheten som är en produkt av historia och det samhälle/kultur vi lever i (Mannheim 1936:298).
Utifrån detta perspektiv tycker jag att utopi och ideologi kan fungera som metodologiska redskap för att analysera samhällsstrukturer.

Theodor Adorno

Theodor Adorno är ytterligare en i raden av teoretiker som, likt Horkheimer, anser att det är viktigt med kritisk teori för att motarbeta förhärskande idéer. Någon objektiv sanning är ouppnåelig om rådande sanningar inte ifrågasätts (Adorno 1951:326-327). Samtidigt medger han att sanningen alltid kommer att vara subjektiv då människans sinne alltid ”varit under en förtrollning” (Adorno 1951:329)

Den moderna perioden

Under kapitlet Den moderna perioden diskuterar jag Alfred Shutz, Peter L. Berger, Thomas Luckmann, Erving Goffmann, Herbert Blumer och Anthony Giddens. Indelningen är gjord utifrån kursböckerna.
Den moderna perioden karaktäriseras framförallt av att individen och den sociala interaktionen mellan två eller flera individer får en tydligare roll i sociologin (Calhoun 2012:27), definitionerna mikrosociologi och socialpsykologi blir vanliga.

Alfred Schutz

Alfred Schutz teoretiska perspektiv har ett fenomenologiskt perspektiv. Med andra ord blir individens tolkning av sin verklighet viktig.
Schutz pekar på att vi tolkar vår omvärld genom socialt konstruerade koncept. Vi har lärt oss hur man brukar agera i en viss situation, och vad olika signaler och symboler betyder när man använder dem (Schutz 1932:38). Detta gör att vi förstår andra individer genom att sätta oss in i den andre individens roll för att förstå den andra (Schutz 1932:37-38).
Problem i kommunikation uppstår när sändare och mottagare tolkar och använder signaler och symboler på olika sätt och därför inte kan tolka varandra rätt (Schutz 1932:40).
Till metoddiskussionen tillför Schutz förståelsen för hur tolkning av symboler och signaler blir en viktig del, inte enbart mellan två individer, utan även över samhälleliga och kulturella gränser.

Erving Goffmann

Erving Goffmann introducerar den dramaturgiska ansatsen med begrepp hämtade från teatervärlden i sociologin och socialpsykologin. Han talar om hur vi i det sociala mötet kan anta olika roller och masker, samt hur vi använder oss av olika roller beroende på på vilken scen (socialt sammanhang) vi står på. Han påpekar att vi i mötet med andra personer utvecklar vår personlighet och hittar vår roll. (Goffman 1959:48). Likt Schutz blir olika symboler och signaler viktiga i kommunikationen.
Detta är en teori som tydligt studerar det sociala livet på mikronivå, alltså på den nivå där individerna möts. Samhällsstrukturerna har en återhållsam karaktär, men är fortfarande närvarande då dessa strukturer är de som ger symboler.
Direkt, utifrån de texter som ingick i kurslitteraturen, kunde jag inte få fram någon tydlig metoddiskussion, dock återkommer jag till hur dessa teorier kan påverka den sociologiska metoden i diskussionsavsnittet.

Peter L. Berger & Thomas Luckmann

Berger och Luckmann presenterar ett perspektiv där det finns en dialog mellan individ och samhällsstruktur. Samhällsstrukturer/institutioner är något som skapar ett ramverk för hur individen kan välja att agera (Berger & Luckmann 1991:72).
De har även ett historiskt perspektiv och påpekar att det inte går att förstå institutioner utan att känna till deras historia (Berger & Luckmann 1991:72). En institution består av återkommande handlingar som till slut blir så etablerade att de blir en del av de blir en del av de normala samhällsstrukturerna. Institutionerna produceras av aktörens/individernas handlingar, det är en mänsklig produkt som i längden kan bli en form av socialt fängelse. Dock påpekar man att dessa strukturer inte oföränderliga, utan det finns hela tiden en dialog mellan människa och struktur (Berger & Luckmann 1991:78).
Berger och Luckmann pekar även på att de återkommande subjektiva handlingar som till slut institutionaliseras och blir objektiva, rationella handlingar utmanas av nya generationer eller av personer som inte varit med om att institutionalisera dessa handlingar. De objektiva handlingarna upplevs som subjektiva från andra personer, och på så sätt kan detta leda till förändringar som luckrar upp de vedertagna objektiva sanningarna och skapar nya sanningar (Berger & Luckmann 1991:80). På detta sätt produceras verkligheten hela tiden i mötet mellan individ och samhällsstruktur (Berger & Luckmann 1991:84).

Herbert Blumer

if the scholar wishes to understand the action of people it is necessary for him to see their objects as they see them.” (Blumer 1969:64)

Herbert Blumer talar tydligare om det metodologiska i sociologisk forskning. Han beskriver hur man genom att studera människan, individen, på nära håll kommer närmare det studerade fenomenet. Man ska hålla sig nära det empiriska materialet, och här är symbolisk interaktionism ett viktigt bidrag. Han påpekar att verkligheten skapas på individ- och gruppnivå, och därför måste vi studera verkligheten på denna nivå (Blumer 1969:62).
Blumer menar på att den symboliska interaktionismen är bäst lämpade för dessa studier då det är ”down-to-earth approach to the scientific study of human group life and human conduct”(Blumer 1969:63). Man bör utifrån hans perspektiv studerar verkligheten ur det perspektiv som människor upplever sin verklighet.
Även Blumer påpekar att hur vi väljer att agera i olika situationer utgår från hur vi tolkar situationen och hur vi tolkar andra personer , och att ha liknande definitioner på en signal, symbol, handling eller situation gör att olika individer agerar likadant (Blumer 1969:71).
Individen får en större frihet i den symboliska interaktionsmen och Blumer påpekar att:
Structural features, such as 'culture', 'social systems', 'social stratification' or 'social roles,' set conditions for their action but do not determine their action.” (Blumer 1969:72)

Anthony Giddens

[T]he primary tasks of sociological analysis are the following: (1) The hermeneutic explication and mediation of divergent forms of life within descriptive metalanguages of social science; (2) Explication of the production and reproduction of society as the accomplished outcome of human agency.” (Giddens 1976:230)

Anthony Giddens ger individen större handlingsfrihet och fri vilja. Han menar att individen alltid har en vis medvetenhet om vad den gör och hur man agerar är mer ett val än en automatiska handling (Calhoun 2007:220; Giddens 1976:229).
Han menar på att något som är viktiga att analysera är de oavsiktliga konsekvenserna som ibland är ett resultat handlingar med annan avsikt (Calhoun 2007:221).
Enligt Giddens är en viktig aspekt att förstå att sociologi är en vetenskap som arbetar med att försöka förstå en värld, en verklighet, som individen redan tolkat. I sin tur försöker sociologin tolka individens tolkning, vilket skapar det Giddens kallar dubbel hermeneutik (double hermeneutic) (Giddens 1976:227).
De strukturer som sociologin ska studera, är de strukturer som individen skapar genom att aktivt producera en subjektiv mening som omsätts i sociala strukturer, normer, kultur och makt (Giddens 1976:229).

Diskussion

Börjar vi med att titta på de tidiga teoretikerna då mer fokus låg på samhällsstrukturerna tycker jag att deras observationer och tillvägagångssätt för att tydliggör hur sociologin borde arbeta med samhällsanalyser känns som en naturlig start. Historiskt sett låg det nog även i tiden att inta fokusera alltför mycket på individen, utan framförallt på samhällen.
Den kritiska teorin framhåller att teorin måste titta på samhälle med kritiska ögon som en motvikt till förhärskande ideal. Dessa teorier har lagt grund till mycket av den sociologiska forskning som många idag ägnar sig åt, framförallt studenter verkar ha ett stort intresse för just denna typ av kritisk forskning.
När Weber förankrade sin verstehen-metod öppnande han ögonen inom sociologin för förståelsen om att mening kan vara tids- och platsbunden. Det är ett viktigt tillskott som jag tror att forskningen fått stor nytta av då många missförstånd kulturer emellan kunnat undvikas. Samtidigt tycker jag att man ser, trots att detta lärs ut, att många idag, framförallt de som ägnar sig åt kritiskt granskning av nutiden, ofta missar att beakta den historiska utvecklingen när de studerar de värden som olika ord, symboler etc står för. När man väl väljer att titta bakåt historiskt så väljer man även alltför snäva ramar. Det finns alltså fortfarande mycket att arbeta med för att etablera förståelsen för den subjektiva verkligheten.
De tidiga teorierna har alltså lagt en god grund till hur man studerar större samhällsstrukturer. Teoretiskt har man tydliggjort analytiska redskap för att veta hur man ska arbete för att kunna jämföra sociala fenomen.
Individen fick inte en alltför tydlig roll i de tidiga teorierna, men fick en allt tydligare roll runt 1900-talet. Detta tolkar jag som ett svar dels på att man insåg att något fattades inom den sociologiska teorin och de metoder man hade för att förstå det sociala livets byggstenar. Samtidigt skulle man nog kunna säga att de individualistiska idéer som börjat ta form på 1700-talet börjat leta sig in i samhällsvetenskapen. Individen blir en alltmer viktig del att analysera för att förstå det sociala livet.
Om de tidiga teorierna gav mycket till forskningen av samhällsövergripande sociala fenomen, så anser jag att mikrosociologin gett mycket förståelsen för sociala fenomen på vardagsnivå. Det sistnämnda kan tänkas ha en tydligare tillämpningsbarhet när det kommer till det privata vardagslivet. Vilket kan komma individen till nytta för skapa mening i sitt liv.
Kanske är användbarheten av mikrosociologi större än vad användbarheten av samhällsövergripande sociologi, om vi  fokuserar på det genomgående problemet, frågan om hur vi skapar en meningsfylld vardag. De flesta individer verkar vara väldigt anpassningsbara till sin övergripande samhälleliga livssituation, t ex kan både en rik och en fattig vara lyckliga, och denna lycka uppnås genom att axla den roll man har, på ett givande meningsfyllt sätt. Att lära sig skapa det bästa av vardagen verkar därför vara ett bättre alternativ för individen än att skapa ett friktionsfritt samhälle.

Referenslista

Adorno, Theodor (1951). "Cultural Criticism and Society" i Calhoun, Craig J. (red.) (2002). Classical sociological theory. Oxford: Blackwell. s. 319-330

Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas (1991). The social construction of reality: a treatise in the sociology of knowledge. Repr. London: Penguin

Blumer, Herbert (1969). "Symbolic Interactionism" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 62-74

Calhoun, Craig J. (red.) (2002). Classical sociological theory. Oxford: Blackwell

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012a). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Calhoun, Craig J. (red.) (2012b). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Durkheim, Emile (1893). "The Division of Labour in Society" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 220-242

Durkheim, Emile (1895). "The Rules of Sociological Method" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 201-219

Durkheim, Emile (1983). Självmordet. [Ny uppl.] Lund: Argos

Giddens, Anthony (1976). "Some New Rules of Sociological Method" i Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell. s 225-230

Goffman, Erving (1959). "The Presentation of Self in Everyday Life" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 46-61

Horkheimer, Max (1937). "Traditional and Critical Theory" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 425-440

Mannheim, Karl (1936). "Ideology and Utopia" i Calhoun, Craig J. (red.) (2002). Classical sociological theory. Oxford: Blackwell. s. 293-303

Marx, Karl (1845). "The German Ideology" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 142-145

Parsons, Talcott (1937). "The Structure of Social Action" i Calhoun, Craig J. (red.) (2002). Classical sociological theory. Oxford: Blackwell. s. 347-358

Parsons, Talcott (1948). "The Position of Sociological Theory" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 495-501

Parsons, Talcott (1961). "An Outline of the Social System" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 502-522

Schutz, Alfred (1932). "The Phenomenology of the Social World" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 35-45

Weber, Max (1904). "'Objectivity' in Social Science" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 273-279

tisdag 26 november 2013

Hets mot folkgrupp: Företagare

Jag är lite osäker på vad att han är "företagare" har med saken att göra. Ständigt ser man detta smutskastandet av företagare som grupp. Det finns 1 miljon företag i Sverige, ännu färre företagare. Ändå tror sig en stor andel av befolkningen ha kunskap tillräckligt att kunna tillrättavisa företagare och om hur de bör vara och hur de bör agera.
I min utopi är minst hälften av den vuxna befolkningen småföretagare. Då kan vi börja prata om förståelse.



Läs artikeln här:
Företagare körde grovt rattfull – för sjunde gången på sju månader

UPPDATERING
Journalisten svarar på varför det är relevant att det är en företagare:
"Hej,
Utmärkt fråga. Den här mannen förklarade vid häktningsförhandlingen att han håller på att avveckla sitt företag och är i behov av att köra bil för den sakens skull. På det viset blev det relevant att han är företagare.
Dessutom kan man nog ställa lite högre krav på skötsamhet, laglydighet och moral på en egen företagare än på vem som helst. Men jag medger att detta är ett gränsfall.
Om jag själv skulle köra rattfull sju gånger, skulle rubriken då bli "Journalist körde rattfull gång på gång"? Ja, det tycker jag vore rimligt."

Om jag bryter ner det så blir det:
1) Han uttryckte själv att under häktningsförhandlingarna att handlande berodde på sitt tidigare företagande. "Företagare" som ord etableras i sammanhanget
2) Vi har högre moraliska krav på företagare (likt politiker och journalister).

måndag 25 november 2013

Arcade Fire - Reflektor (Live at Saturday Night Live/SNL)

Jag har fastnat för Arcade Fires framträdande med låten Reflektor i Saturday Night Live. Framträdandet känns så äkta och oputsat 80-tal.
http://www.dailymotion.com/video/x15bqm2_arcade-fire-reflektor-snl_music


söndag 24 november 2013

Tygklädda böcker

Sådana här tygklädda böcker gillar jag. De är söta, man kan klappa dem, man kan ha dem i knäet, man kan ha dem som sällskap i sängen, man kan ta med sig dem när man är ute och går, ibland underhålls man av dem och ibland pratar man med dem. De har allt som ett husdjur ska ha, och är billigare i drift. Nu åker katten ut! Hej då Sessan.


lördag 23 november 2013

Nytt rekord!

Nytt rekord! Tentan inlämnad kl 23.52 inte kl 23.58.

måndag 18 november 2013

Robbie Williams - Swing Supreme / Supreme

Jag försökte bestämma mig för om originalet eller covern på Robbie Williams Supreme var bäst, men insåg att det är inget jag behöver bestämma mig för.
Varken rationella eller irrationella tankar för den diskussion framåt.

 Originalet:

lördag 16 november 2013

Jag gillar ditt skägg!

"Jag gillar ditt skägg! 073X XXXXXX".
"I like your beard! 073X XXXXXX".
I'll save this note for a bad beard day.

Nyvacker!

Nyvacker!

Robbie Williams om meningen med livet - Monsoon

"I'm here to make money and get laid".
Här är orden som Robbie Williams fångar in meningen med livet med - produktion och reproduktion. Produktion för individens överlevnad, reproduktion för artens överlevnad. ;)

lördag 9 november 2013

Recension The Pervert's Guide to Ideology (2012)

The Pervert's Guide to Ideology
The Pervert's Guide to Ideology diskuterar givetvis ideologier. Sociologen slash filosofen och samhällskritikern Slavoj Žižek och regissören Sophie Fiennes tolkar ideolgier och samhällsstrukturer med hjälp av en hel rad mer eller mindre kända filmer.

Spännande koncept
Vid första mötet känns det som ett spännande filmkoncept. Är man dock påläst och intresserad av olika samhällsperspektiv framstår filmen ganska snabbt som ett försök till att på ett pedagogiskt sätt förklara, för den oinsatta, hur kulturella ideologier genomsyrar vårt sätt att se och tolka vår värld på, och hur vi själv tar del i och reproducerar denna kultur.

Marxistisk samhällskritik genomsyrar
Ytterligare en aspekt som genomsyrar stora delar av filmen är den marxistiska antikapitalistiska tonen, och filmen framstår som okritisk till sin egen samhällskritik (vet man vem Slavoj Žižek är, är det inte så förvånande). Den marxistiska inspirationen framgår mer eller mindre tydligt i de olika scenerna, men är hela tiden närvarande. det absurda är att filmen själv blir en i raden av filmer som reproducerar en ideologi, eller åtminstone försöker.

Popvänstern kommer att gilla filmen
Jag tror att man misslyckas med att öppna nya samhällskritiska ögonen. Filmen går gissningsvis hem hos popvänstern. Gymnasie- och högskoleungdomar kommer i sitt förvar av marxismen lära sig att rabbla citat ur filmen, när de försöker övertyga sin omvärld om hur förblindade de är av den kapitalistiska ideologin, utan att själv reflektera kring huruvida de själv är förblindande.

Filmen blir en tolkning av det uppenbara
Att tolka in ideologier och krama ur samhällskritik ur filmer på det här sättet är något jag ställer mig väldigt skeptisk till, eller rättare sagt, jag är ointresserad av sådana här filmanalyser. Det är ingen hemlighet att många filmskapare, författare och konstnärer är goda kritiker av sin samvälden, att de ser mönster i samhället, är pålästa när det gäller ideologi och att deras tankar och observationer tar sig uttryck i just deras konstverk. Många duktiga filmskapare (och andra konstnärer) är duktiga sociologer.
The Pervert's Guide to Ideology känns därför som en onödig film. Den tolkar det uppenbara, och ibland övertolkar den till och med det uppenbara.

Sammanfattad upplevelse  
I slutändan framstår The Pervert's Guide to Ideology som intetsägande. Hade man valt att vara mer pedagogisk och självkritisk hade filmen säkerligen kunnat fungera som en introduktion i kurs i samhällsanalys och samhällsteori.

Se eller inte se?
Popvänstern bör inte ser den då de riskerar att hjärntvättas.
De som inte intresserar sig för ideologier och samhällsstrukturer slösar bort sin tid.
De som är pålästa och är intresserade av ideologier och samhällsstrukturer får inte ut något av den.
Hade filmen varit trettio minuter lång kanske det hade varit värt att lägga tid på att se den för den kritiska allmänbildningens skull.

Min sammanfattade rekommendation är att inte se filmen. Du slösar bort din tid.

Trailer The Pervert's Guide to Ideology 

torsdag 7 november 2013

Memo no 1. Sketching some photo ideas

Memo no 1. Sketching some photo ideas. #adonitJotPro #sketchbook #sketchbookpro

fredag 1 november 2013

The Postal Service - Such Great Heights

Att titta på TV-serien SPUNG är inte bara en fröjd för ögat, det är även en fröjd för örat.

torsdag 31 oktober 2013

Konsumtionssamhället ringer på dörren

Konsumtionssamhället knackar på dörren. "Bus eller godis". Jag plockar fram mitt skrammel och försöker köpa mig fri!

Department of Sociology in Lund and liberalism

Every time I tell my friends at the Department of Sociology in Lund that I'm a liberal.

Cartoon made with Bitstrips on iPad/iPhone:
Bitstrips om itunes

Det akademiska fältet och dess särställning i det svenska utbildningsystemet

Inledning

En ständigt aktuell diskussion i nyheterna är sysselsättning och arbetstillfällen. Det diskuteras hur vi ska göra för att skapa nya arbetstillfällen, men det talas även om att få in personer på arbetsmarknaden genom både praktik och studier. Ju större konkurrensen om arbetsplatserna är desto större krav ställs på den arbetssökande när det gäller både erfarenhet och utbildning. Går vi några steg tillbaka i tiden var det inte alltför svår att få jobb om man valde att hoppa av högstadiet. Idag har kraven ökat och nu ska du minst ha gått ut gymnasiet och gärna även ha en högre utbildning i ditt CV. De utbildningar som ofta betonas och dit många söker är de akademiska utbildningarna på högskolor och universitet. Det ses många gånger som en naturlig fortsättning på studierna då de akademiska studierna har en starkt ställning i vårt samhälle, även om vi idag kan se nysatsningar på praktik och lärlingsplatser.
I dennaartikel har jag valt att utifrån sociologen Pierre Bourdieus fältbegrepp titta på det akademiska fältets särställning inom utbildningssystemet.

Frågeställning

  1. Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?

Pierre Bourdieus begrepp

Fält

Bourdieus fältbegrepp kan beskrivas som socialt/samhälleligt intresseområde som skapar och upprätthåller egna värden, samt skapar arbetstillfällen som är kopplade till områdets behov och intressen (Calhoun 2012:330). Den akademiska världen kan beskrivas som ett sådant område, som det akademiska fältet.
Det akademiska fältet är knutet till universitet och högskolor. Värdena kretsar bland annat kring vetenskaplighet och kritiskt tänkande. Några av de positioner som det akademiska fältet producerar är doktorandplatser, docentplatser och professorsplatser. De individer som är aktiva inom det akademiska fältet bär på, och utvecklar kunskaper och egenskaper som är kopplade till det specifika fältet. Dessa egenskaper och kunskaper blir en del av individens personlighet och kallas habitus.

Habitus

Habitus, alltså de egenskaper och kunskaper, en individ har formas av det fält man är aktiv inom. Är du aktiv inom det akademiska fältet lär du dig egenskaper och beteenden som är av användning inom det akademiska fältet. Habituset är anpassat till praktisk funktion inom fältet, det skapar även möjligheter får individen att utvecklas inom fältet (Bourdieu 1994b:345; Calhoun 2012:239). Ett habitus som är anpassat till det akademiska fältet kan alltså ha problem att fungera inom ett annat fält (Bourdieu 1994a:344), t ex inom det praktiska fältet och för att klara sig i ett annat fält måste nya egenskaper utvecklas – habituset utvecklas.

Det akademiska fältets särställning

Idag är det allt fler som fortsätter att studera på högskola och universitet – alltså inom det akademiska fältet. Det akademiska fältet är ett mycket autonomt fält. Autonomi för ett fält innebär, kort sagt, att fältet har en stark ställning och har stora möjligheter att utverka inflytande, påverka andra fält inom samhället. Ett exempel är när man vill ha ett expertutlåtande inom ett viss ämne vänder man sig många gånger till det akademiska fältet , man frågar professorer och forskare som är aktiva inom det akademiska fältet –det akademiska fältet har ett positivt laddat rykte. Detta medför även att många lockas till söka till utbildningar på inom det akademiska fältet.

Lärlingsutbildningar och praktikplatser utmanar det akademiska fältet

Idag utmanas det akademiska fältet av den växande styrkan hos det som skulle kunna kallas lärlingsfältet och praktikfältet. Fält som på senare tid har utvecklats och återetablerats. Lärlingsutbildningar och praktikplatser har fått en mer positiv ställning i samhället då det akademiska fältet inte lyckats lösa alla de problem som individen möter när de ska ut på arbetsmarknaden. Framförallt är det problemet med arbetslivserfarenhet som det akademiska fältet inte lyckats erbjuda de individer som efter att ha studerat inom det akademiska fältet söker sig ut till ett mer praktiskt fält. De som är utbildade inom det akademiska fältet har med andra ord inte utvecklat ett habitus som är anpassat till ett mer praktiskt orienterat fält.
Detta hot utifrån, som kan försvaga det akademiska fältets särställning inom det svenska utbildningsväsendet har gjort att allt fler utbildningar även inom det akademiska fältet tar in praktiska moment i utbildningen. Detta är något Bourdieu påpekar alltid pågår, det finns en kamp om var gränserna för fältet går (Bourdieu 1993:365) , och av egenintressen att bevara sin starka ställning som utbildningsalternativ införlivar det akademiska fältet områden, bland annat praktiska moment, som tidigare låg utanför deras fält. 
 

Sammanfattning av det akademiska fältet

Med Bourdies fältteori kan man se att det akademiska fältet producerar och reproducerar kunskap och egenskaper som till stora delar är av intresse inom det egna fältet. Dock kan det vara problem när den som utvecklat ett akademiskt habitus söker sig till ett fält där dessa akademiska kunskaper inte värderas lika högt.
Man kan också med hjälp av teorin framhäva de förändringar som skett inom det akademiska fältet, då man gått mot alltmer praktiska moment, för att anpassa fältet och försvara dess starka ställning som utbildningsalternativ.
  • Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?
Fältteorin kan, som ovan sagt, belysa den kamp som de akademiska fältet för mot andra utbildningsalternativ, såsom lärlingsfältet och praktikfältet. Man kan med hjälp av teorin belysa hur det akademiska fältet roll i samhället som utbildningsalternativ ser ut och hur, samt belysa varför det förändras.
Detta akademiska kan ses som vilket annat fält, ett fält med egenintresse och inflytande i andra fält som man gärna vill försvara. Detta försöker man bland annat försvara genom att flytta på sina gränser och skapa utrymme för att utveckla nya habitus inom det akademiska fältet som är mer anpassade för andra fält. 

Referenslista

Bourdieu, Pierre (1993). "The Field of Cultural Production, or: The economic World Reversed" i     Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 359-374

Bourdieu, Pierre (1994a). "Social Space and Symbolic Space" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 335-344

Bourdieu, Pierre (1994b). "Structures, Habitus, Practices" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 345-358

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell 

onsdag 30 oktober 2013

Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault

Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault teoretiska ramverk.

Inledning

Under 2013 har en av de stora diskussionerna gällande institutionell övervakning av stater och individer kretsat kring kring den tidigare CIA-anställde Edward Snowden. Kort sagt handlar det om att Snowden avslöjat och lämnat ut dokument som visar på hur USA storskaligt bedrivit digital övervakning av bland annat telefonsamtal och internettrafiken – inte bara övervakning av andra stater, utan även övervakning av medborgarnas privata kommunikation. Något som, av reaktionerna att döma, upplevs som ett övertramp när det gäller integritet och överdriven institutionell närvaro i det privata rummet. Det som är nytt i fallet är inte själva övervakningen, eller spioneriet om vi vill kalla det så, utan hur storskalig övervakningen varit och hur långt den trängt in i det många varit ett fredat privat rum.
Jag har valt att titta på hur denna övervakningsapparat kan belysas ur sociologen Michels Foucaults teoretiska ramverk gällande hur makt utövas genom övervakningssystem.

Frågeställning:

  1. Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?

Michel Foucault om övervakning och maktapparaten

Michel Foucault diskutera i sina texter hur makt utövas genom övervakningssystem som tränger långt in i det privata rummet. Övervakningen behöver dock inte medföra hinder för medborgaren/aktören, utan kan även ses som ett sätt skapa möjligheter för samhällsutveckling och förändring (Calhoun 2012:293).

Makten/Staten har idag, enligt Foucault, framförallt en funktion som handlar om att ”förvalta livet”, till skillnad från andra/tidigare maktsystem som sett medborgaren som ett tillgång att utnyttja (Foucault 2002:138). Med andra ord idag har makten en funktion som handlar om att tillgodose medborgarnas behov och förhindra att medborgaren skadas. Makten skapar även genom att skapa samhällsramar, ett möjligheternas rum för medborgarna. Makten skapar samhällsstrukturer, eller som Foucault uttrycker det – diskurser (Foucault 1977:311). I Foucaults ord har vi idag ”en makt som utövas positivt på livet, som tar sig före att förvalta det, att maximera det, att mångfaldiga det, att utöva noggranna kontroller över det och reglera det på ett övergripande sätt” (Foucault 2002:139).
En ständigt närvarande övervakning, eller åtminstone en ständigt närvarande känsla hos medborgaren av att vara övervakad, har blivit en effektiv maktteknik. Om det överhängande ”hotet” om att medborgaren skulle kunna vara övervakad är starkt nog medför det att medborgaren utövar självkontroll och anpassar sitt handlande efter de lagar, regler och normer som finns i samhället (Foucault 1977:307). Makten blir med Foucaults ord ”så fullkomlig att den inte behöver utövas” (Foucault 2003:202) då ”[m]akten effektivitet, dess tvingande kraft utgår så att säga från andra parten – den som de tillämpas på” (Foucault 2003:203) .

Denne övervakning är inte enbart negativ, utan Foucault påpekar även att närvaron av övervakning, i kombination med en direkt fysisk frånvaro av staten (t ex frånvaron av vakter, polis etc), innebär en frihet för medborgaren – frihet till stora delar under eget ansvar, ett ansvar som går ut på att man anpassar sig till samhällsstrukturerna. 

Detta individens egna ansvar som Foucault talar om är resultatet av den disciplinering av medborgaren (Foucault 2003:216-217) som maktapparaten utövar genom makttekniker, och målet är att framställa ”framställa nyttiga individer” (Foucault 2003:212). Det handlar om att att skapa samhällsstrukturer som både försörjer och utnyttjar medborgaren (Foucault 2003:221-222).

Övervakningens konsekvenser utifrån Foucault

Utifrån Foucaults teori kan vi se att det både finns tvingande krafter och skapande krafter i maktutövning. Mycket av dagens maktutövning utövas genom övervakning i det dolda och samhällsordning upprätthålls genom att medborgaren själv får ta ansvaret för att följa de lagar, normer och regler som ingår i samhällets diskurs (Foucault 1977:307).
Med Foucaults ord är övervakningen en disciplineringsteknik som ”borgar för stabila produktionsförhållanden” (Foucault 2002:142) och skapar ”ordning i den mänskliga mångfalden” (Foucault 2003:218)

Övervakningen ser, sammanfattat, till att medborgarna anpassar sig till de samhällsnormer, lagar och regler som makten förespråkar, och på så sätt skapas nyttiga individer som är en tillgång för samhället. Det bringar ordning i ett annars, i teorin hotande, kaos av mångfald av viljor som kan utmana och utarma den styrande maktapparaten.

Sammanfattning

Den övervakning som Edward Snowden tydligt gjort kan ses som en maktteknik. Vetskapen om att övervakningen är så närvarade även långt in i det privata rummet skapar en ovisshet hos medborgare. En ovisshet om man är övervakad eller inte, och en underliggande rädsla för att upptäckas av maktapparaten om man gör något fel. Detta leder till att medborgaren anpassar sig och blir den nyttiga medborgare som den ledande maktapparaten förespråkar.

Även om övervakningen skulle upphöra kommer medborgaren alltid känna till att risken finns att de fortfarande övervakas och kartläggs, och trots en förmodad frånvaro av övervakningsapparat kommer individen att foga sig efter maktapparatens lagar, normer och regler.

En risk i ett alltmer digitaliserat samhälle där alltmer av privatlivet utspelar sig på digital väg, är att staten/makten kunnat tränga ännu längre in i våra privatliv. En fråga är hur långt vi är beredda att låta makten tränga in i det privata rummet. Samtidigt kan vi tänka oss att makten har som ambition att tränga så långt in i det privata rummet som möjligt. Om det är positivt eller negativt är fråga som är svår att svara, men utifrån Foucaults teori kan man se det som en naturligt fortsättning på hur denna form av makt utövas, samt att det även finns positiva aspekter med övervakningen.
Så tillbaka till frågeställningen:
  • Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?
Medborgaren har genom avslöjandet fått en påminnelse om att man övervakas. Detta kan medföra att även om medborgaren inte är direkt övervakad, kommer denne att se till att foga sig efter de lagar, normer och regler som maktapparaten förespråkar.


Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Foucault, Michel (1977). "Truth an Power" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 303-313

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia 1. Bokförlaget Daidalos

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

tisdag 29 oktober 2013

Om konsten att snatta

Om du någon gång funderar på att snatta i en butik så bör du avleda personalen uppmärksamhet från dig genom att första peka ut någon annan i butiken som snattare. "Jag såg personen där ta något i er butik", säger du. Personalen uppmärksammar då den andra personen, och du har större möjligheter att komma undan.
Nu vill jag inte att den här kunskapen ska få dig att snatta, jag vill dock att du, om du blir oskyldigt anklagad, uppmärksammar butikspersonalen på att de nog borde kontrollera personen som pekade ut dig från första början.
Utan att ha fördjupat mig i det, så har jag för mig att butikspersonalen inte har rätt att hålla kvar dig p g a att en annan kund pekat ut dig. Dock händer det ändå då okunskapen gällande detta råder bland butikspersonal/butiksägare.

Det här handlar givetvis inte om att uppmuntra till att snatta, utan om att upplysa om tekniker som snattare använder. Kunskap som kan användas för att förhindra snatteri.

söndag 27 oktober 2013

Choklad

Choklad. Det kvittar vilken färg du har på kläderna, det blir alltid synliga fläckar.

En liberalare läroplan #1 #utbildning

Jag undrar varför klassiska liberala tänkare såsom Adam Smith och Alexis de Tocqueville enbart flyktigt nämnts under mina studier på Lunds universitet (sociologistudier) och Malmö högskola (stadsbyggnadsstudier). Eller ja, jag undrar inte, jag är kritisk till det.

Bitstrips app will be entertaining for a couple of days #bitstrips

This Bitstrips App will be entertaining for a couple of days. #bitstrips
Bitstrips on itunes:
Bitstrips

tisdag 22 oktober 2013

Illusionen om att världen inte är större än den egna livsvärlden

Bor du i Kvidinge vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Åstorp. Bor du i Åstorp vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Helsingborg. Bor du i Helsingborg vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Malmö. Bor du i Malmö vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Stockholm. Bor du i Stockholm vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till New York.
#DagensOsanning

För mig förhåller det tvärtom gentemot texten ovan. Jag lär aldrig känna tillräckligt många. Varje plats har alltid fler spännande och intressanta människor som jag inte får möjligheten att möta. Lite snabbanalyser pekar istället på att de som anser att "alla känner alla", är de personer som har de mest begränsade sociala nätverken. Det är den vanliga illusionen om att världen inte är större än den egna livsvärlden.

måndag 21 oktober 2013

SPUNG i SVTs Öppet arkiv

Tack P3 för att jag precis fick veta att SVT släppt SPUNG i Öppet arkiv. Frågan är hur jag kan ha missat att serien legat ute sedan april i år. En otroligt bra svensk serie som aldrig kommit ut på DVD. Nu tar jag en paus i arbetet och ägnar ca 40 minuter åt att kolla om jag fortfarande tycker att kvalitén är hög.

Det är en av de bästa svenska serier som någonsin gjorts.
De levererade något relativt nytt 2002, som dock låg i tiden, men handhållen kamera och lite råare bild. Sen har vi ett grymt manus och skådespeleri. Kollade precis första programmet och ångrar inte de 40 minuterna. Fortfarande bra, flera överraskningsmoment, bra dialog. Se, se se! Ta en paus!

Jag ler inombords, och det handlar inte om nostalgi...